tisdag 23 juni 2009

Angående diskussionen om ateismen är en TRO eller inte!

Om ateismen är en tro eller inte beror förstås vad man menar med begrppet "tro".
Angående det kristna begreppet Gud så har Jesus själv sagt: "Gud är kärlek".
Tro är något som den som tror på vad Jesus påstås ha sagt, medvetet har bestämt sig för att detta att "Gud är kärlek" är nog sant.
Med tiden finner (tolkar) kanske den troende kristne mer och mer belägg för att den gudomliga kärleken finns, och att det känns mer och mer övertygande.
Jesus säger t.o.m. att "Om du hade tro, så mycket som ett senapskorn, så skulle du kunna säga till det där berget att det skulle flytta sig därifrån och till dit."

Detta är ju ett litet, litet exempel på att det borde vara lättare för oss som lever idag att tro på, än för dem som levde för 2000 år sedan.

Det som Einstein kom på att: "Energi är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat" är ju numera bekräftat många gånger om i olika experiment och beräkningar.

Dvs att den exergi som faktiskt kan lösgöras ur den mängd "massa" som väger lika mycket som ett senapskorn, utan vidare kan förflytta ett stort berg, numera är ett obestridligt och vetenskapligt faktum! Resten av vad Jesus sade vid det tillfället har förstås ännu inte bekräftats vetenskapligt.

OK, detta blev kanske lite OT när det gäller vad ateisten tror eller inte tror. Men min tolkning är då (tills vidare) att ateisten (tills vidare) medvetet har bestämt sig för att tro att "Gud är nog INTE kärlek".

Vad ateisten tror om andra religioner är något som jag inte har en åsikt om, då jag inte är intresserad av hur andra PLUTT-religioner definierar begreppet "Gud"

måndag 22 juni 2009

Funderingar för att lösa finanskriser!

Jag är ju pensionär sedan något decennium och lite till, och då har jag tid att fundera. De tankar som jag inte riktigt kan släppa är de här med finanskrisen som det globala bankskrået har ställt till med. Tankarna utvecklas då lätt till strategier för att ge bankvärlden en riktigt rejäl näsbränna!

Särskilt gäller det då de banker som nu har ställt det så att deras bokföring är i olag för en lång tid framöver. Det som har hänt är att deras likviditet är för liten för att de en tid framöver skall kunna bedriva sina vanliga verksamheter.

Strategiskt så bör därför de som har konto och/eller pengar insatta i dessa banker flytta över det till andra och mera ordentliga banker. Sedan bör staten förhandla med dessa banker som då ordentligt har satt sig på pottkanten.
”OK, säger då statens förhandlare, ni får ett fint papper av oss med vilket ni kan få nödvändig hyfs på er bokföring, genom att vi tar över motsvarande procent på alla de bottenlån som ni har på olika småhus och andra fastigheter.”

När då dessa banker tvingats gå med på detta, så meddelas alla som har fastighetslån i dessa banker, att:
”här är ett förslag så att Ni slipper ränta på xx % av era bottenlån, utan ni betalar då istället en amortering vid varje betalningstillfälle med samma belopp som tidigare ränta men utjämnat uppåt till jämna kkr. Istället för att betala ränta med ränteavdrag så amorterar ni hela tiden till er egen pensionering eller till dess som ni säljer huset. Vi tar i så fall över hela bottenlånet på det nya huset på samma villkor!”
Ganska säkert så kommer väl de flesta fastighetsägare, bönder m.fl. att acceptera de nya villkoren!

tisdag 16 juni 2009

Så undviks finanskriser och arbetslöshet.

Ett kortfattat embryo till förslag för att i framtiden undvika finanskriser och (ungdoms-) arbetslöshet. Finns det några som har synpunkter så får ni mer än gärna kritisera konstruktivt, kommentera och komplettera!

För närvarande finns det både finanskris och arbetslöshet. Inte minst finns det en omfattande ungdomsarbetslöshet. Det enklaste sättet för att minska – och kanske med tiden eliminera arbetslösgivarlösheten – är rimligen att helt slopa skatten på arbete och konsumtion. På så sätt skulle staten och myndigheterna exempelvis inte behöva lägga sig i privata avtal som fungerar i ömsesidigt samförstånd. Vem som vill skulle alltså kunna anställa vem man vill under kortare eller längre tid – allt enligt ömsesidiga avtal. Praktiskt taget all brist på anställningsvilliga arbetsgivare skulle rimligtvis ganska snart helt och hållet elimineras och försvinna.

Staten skulle då kunna omvandlas till en nattväktar-, infrastruktur-, miljöskydds- och medborgarintegritetsstat. Statsutgifterna skulle delvis kunna finansieras genom stämplingsavgifter, böter och liknande. Men framför allt med räntefria hypotekslån (bottenlån) som ett statligt låneinstitut skriver ut till ägare av befintliga fastigheter, lantbruk, skogsbruk och andra former av fast och permanent realkapital. Istället för att betala ränta så amorterar sedan ägarna motsvarande belopp varje månad.
Ägaren av en villafastighet sparar på så sätt till sin egen pension, samtidigt som statens verksamheter finansieras med skuld- och räntefria pengar. En stor del av penningmängden skulle därmed inte vara bankränte- och skuldbaserad. De privata bankerna skulle dessutom inte behöva några garantier, utan både inlånarna, bankerna och finansmarknaden skulle konkurrera och spekulera helt på egen risk.

Varje lagom stor region skulle ha en helt egen valuta som kopplas till medlemsbaserade välfärdssystem. Denna valfria valuta skulle alltså fungera parallellt med den egna nationella valutan och andra nationella och federala valutor. Det skulle vara helt fritt att växla till sig regional valuta, men att växla från regional valuta till andra valutor skulle bara kunna göras via regionens växlingskontor, om det just för tillfället fanns just den valuta som man ville växla till.

Den regionala valutan skulle vara helt kontobaserad (inga sedlar eller mynt skulle finnas) och varje medlemskonto skulle reduceras med en demokratiskt beslutad procent varje natt (t.ex. 0,25 % varje natt kl 4). Denna summa – reducerad med beslutad sjuk- och fattigdomsförsäkring – skulle direkt föras över till samma medlems medborgarkonto. Medborgarkontot skulle enbart få användas för att betala för regionens välfärdstjänster (vård, skola, omsorg…).
För att mer och mer bygga upp den regionala valutan skulle det finnas räntefria sparkonton med nationell valuta, där regionens näringsliv räntefritt skulle kunna låna nyutgiven regional valuta, med nationell valuta som säkerhet. Arbetande människor skulle utöver lönen i den nationella valutan, kunna välja att successivt få mer och mer som bonus i den regionala valutan.