torsdag 23 oktober 2008

Hållbar tillväxt vs ”brukskapitalism”.

En traditionell kapitalist är den som istället för att direkt konsumera upp alla sina inkomster, investerar en del av inkomsterna för att i framtiden försöka öka sina inkomster. Detta görs troligen med förhoppningen att för all framtid öka sina möjligheter att kunna uppfylla alla sina önskningar; såsom ökad valfrihet och valfri mobilitet, och kanske att helt och fullt kunna uppleva optimal hälsa och ökat välbefinnande.

Att anklaga kapitalismen som sådan är väl i så fall helt befängt!!!

En förnuftig investerare eftersträvar rimligtvis ökad produktivitet. Ökad produktivitet som i sin tur medför ökad produktion leder ju till allmän ekonomisk tillväxt. Men på grund av vår planets begränsade försörjningsomland så krävs det hushållning med naturresurser, för att det skall bli en fortlöpande hållbar tillväxt. Och hållbar är endast den tillväxttakt som avspeglar det levandes tillväxt, död och återfödande.

När det gäller kapitalister som investerar i ren tjänsteproduktion så är förutsättningarna däremot helt annorlunda. Där finns det inte den sortens begränsningar. Om det potentiella utbudet av en myllrande mångfald av rena tjänster är mer än tillräckligt, så begränsas det faktiska tjänsteutbudet enbart av vad de nuvarande och de kommande konsumenterna efterfrågar.

Det faktiska tjänsteutbudet begränsas då enbart av vad konsumenterna har tid, ork, lust och råd med. Men den valfriheten har knappast alla konsumenter förrän de med viss trygghetsmarginal tillgodosett alla sina basala fysiska behov (mat, kläder, bostad, viss mobilitet, vila, avkoppling osv.).

Men är då inte en ekonomisk tillväxt som successivt i allt större och större omfattning baseras på rena privata och ömsesidigt välbetalda tjänsteutbud en ren utopi?!? Nöjer sig då inte de allra flesta median- och låginkomsttagare, bidragstagare m.fl. med att någorlunda tillgodose de fysiska behoven, för att sedan bara sitta på soffan, dricka öl, titta på tv, spela spel och fildela?

Citat: ”… Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef et al har identifierat nio mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider…/… Fysiska behov, Trygghet/beskydd, Engagemang, Avkoppling, Tillgivenhet, Förståelse, Kreativitet, Identitet/mening, Frihet…” ”… Ett hållbart samhälle är således ett samhälle som kan bibehålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människornas förmåga att tillgodose sina behov inte förhindras…”
http://www.detnaturligasteget.se/se/Kunskap/Forsta_hallbarhet/Principer/

De allra flesta har alltså hittills inte haft tillräckligt med tid, ork och resurser över för att efterfråga betalda tjänster som erbjuder sådant som i olika grad behövs för att uppleva optimal hälsa och välbefinnande!
Det dagliga arbetet och resorna fram och tillbaka till arbetet, skolan, dagis, butiker och serviceställen osv., gör att de flesta av de övriga behoven har blivit åsidosatta. De flesta har varit hänvisade till att via virtuella medier (tv, dataspel, chatt, sms, mobil osv.) uppleva en relativt passiv, urvattnad och ställföreträdande grad av engagemang, kreativitet, avkoppling osv…

Därför kan man rimligtvis vara ganska säker på att den ekonomiska tillväxten inte skulle stagnera, även om kostnaderna för mat, tak och andra basala fysiska behov blev försumbara samtidigt som inkomsterna behölls på nuvarande nivåer. Däremot skulle sannolikt de flesta konsumeter inte ta vilka skitjobb som helst till lägre löner, om de ändå kunde försörja sig till mycket låga kostnader därför att all tillverkning och alla leveranser automatiserades på motsvarande sätt som när det gäller försörjningen med vatten och avlopp.

För att det kanske skall bli lättare att förstå vad jag egentligen menar med det som jag skriver här, så kan denna artikel ses som ett komplement till min artikel om ”Sysselsättning och arbetsdelning vs återanvändning” 2008-10-09 på ”Fritt forum”

Det finns därför rimliga incitament för dem som investerar i rena hälsobringande upplevelseanläggningar (i huvudsak lokala, regionala) med omfattande fysiska utrustningar och system, att enas om gemensamma ”virtuella” paraplyorgan som till lägsta möjliga kostnader, gör teknikupphandlingar direkt från helautomatiserade legoföretag och ”underleverantörer” av skräddarsydda OEM-moduler och standardiserade fästelement, vinkel- och fjäderfästen.

Inga kommentarer: